You are currently browsing the monthly archive for december 2010.

Två hjärtformade skyltar förändrade allt. I alla fall för mig. Och för henne. Det var i augusti förra året som jag såg en bild på henne och föll pladask. Frågan var bara hur jag skulle få tag på henne. Hon bodde i samma stad som en tjejkompis kille men tyvärr kände ingen av dem henne. Frustrationen blev ett bra bränsle för en idé kläcktes om att sätta upp en skylt som hon förhoppningsvis skulle se. Den högtflygande planen sattes i verket och det dröjde inte länge förrän de två vännerna började klippa, texta, göra pinnar och tejpa.

Förhoppningarna tändes men det var samtidigt lite nervigt. Vilken galning som helst skulle ju kunna få syn på skylten. För säkerhets skull skrevs bara förnamnet och ett telefonnummer som gick till en kontantkortstelefon. Skulle hon tro att jag var en galning? Troligtvis. Men förmodligen skulle hon inte ens se skylten.

Men dagen därpå satt i alla fall två hjärtformade skyltar uppsatta i skönhetens stad. En vid en bensinmack och en vid en korsning. Ett detektivarbete med en handfull sajter hade också satts i gång och tillsammans trodde vi att vi hade lokaliserat henne med uppgifterna från sidan. På hitta.se knäcktes koden och vad som måste vara hennes nummer skrevs ner på en lapp.

Nu återstod bara väntan. Som inför drabbningen av ett krig. Min vän var dock påstridig och tyckte att jag skulle göra slag i saken och även skicka ett sms. För säkerhets skull. Tvekan uppstod och vännen propsade på att spökskriva ett sms. Jag skickade nästan hela. Förutom de delar som skulle kunna verka allt för påflugna. Vid det här laget var det ganska svettigt.

Men ungefär samtidigt visade sig att en kompis till skönheten hade sett skylten och fattat galoppen. Underrättelsetjänsten nappade på budskapet som förmedlades vidare i det tysta till offret. Nu var förberedelserna för drabbning klara. Hon hade mitt nummer och jag hennes. Tystnad. Mer tystnad …

– Har du hört något?

Min vän var lika angelägen som jag. Hon hade ju sjösatt hela planen.

Men så plötsligt – ”pling”. Svaret kom från skönheten. Hon skrev att hon var smickrad. Men att det samtidigt var lite skrämmande. Vi fortsatte att sms:a …

– När ska ni ses då?

Vännens frågor fortsatte. Efter två veckor var det dags. Skönheten hade fått hitta på en historia för sin son om att hon skulle träffa en hypnotisör. Det gick han antagligen på. Man gör det i den åldern.

Och jo, jag lyckades nog hypnotisera henne. Vi gick till Liseberg. Åkte virvelvinden. Jag älskar att åka den. Hon hatar att åka den. Men vad gör man inte för kärleken. Det sa så att säga: Smack!

 

Rikard Jansson, reporter.

Krönikan var publicerad i SLA – Skaraborgs Allehanda 11 december.


Borgundaenen, mer och mer påpälsad i takt med att kylan knäpper den på näsan. Då har det ändå varit mildväder någon dag innan denna bilden togs. December månadsbild.

Jämför med november…

Arkiv

från Mullsjöskogarna från idag.

En av tre älgar som störtade ur skogen när jag var på väg till galleri Ø idag. Vart de var på väg har jag ingen aning om… Ropade att de skulle vänta på att jag skulle hinna rigga några blixtstativ och ta fram en bakgrund och några roliga hattar ur bagaget. Detta lät dock inte intressant i älgarnas öron. Kanske berodde det på att de inte hörde. Jag satt ju inne i bilen.

Härligt att se älg i Mullsjöskogarna för i mina revir är det ont om dem.

Mullsjö fotoklubb hade vernissage idag på Galleri Ø. En av dem som var gladast var Mats Stenholm hehe.

 Imponerande jobb av alla de som hängde utställningen under fredagen. JP kom förbi och det blev ett reportage av deras lokalredaktör Jan Klehn i Mullsjö. Hänvisar till dagens tidning då de inte finns på webben.

Ett hundratal bilder av fler än 30 medlemmar finns nu till beskådan fram till den 11 januari. Så passa på när ni har vägarna förbi!

Stranden skulpterar sig själv. Skallerup, Danmark.

S/v konvertering i photoshop och ökad kontrast.

Alla är vi väl på väg nånstans. Ta ett stort steg – och fortsätt gå…

Dubbelexponerad variant av fyren. Detta var den ursprungliga idén. Resultatet blev bättre i sv/v.

Fyren Rubjerg Knude, Jylland Danmark. En delvis tillsandad fyr som här vintertid även har fått påhälsning av lite yrsnö. Det tillhörande huset har sedan länge begravts i all snö. Häftigt uttryck med den utsatta byggnaden nästan romersk eller antik grekiskt i sitt uttryck?  Hade en idé om att göra en överexponerad bild i soldiset och så här blev resultatet. Hann med att ta två dubbelexponeringar innan färden gick vidare till färjan. Tur att båttrafiken går bättre än tågtrafiken i vinter iaf ;)

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör som 1 055 andra, prenumerera du med.