You are currently browsing the monthly archive for februari 2010.

”Det måste vara ett tecken”…  kan man läsa in i det mesta. Det är bara fantasin sätter gränsen, såklart. Men det här trädet verkar ha en egen besvärjelse för att inte uppslukas av vintern när snön kryper allt tätare. Ni ser tecknet va? :)

Annonser

Idag var jag en studiokurs i D-lite Scandinavian Photo i Bankeryd. Efteråt passade jag att kolla utställningen som Terje och Malin Hellesö har där. Köpte också den spännnade bokenBlixt” av Joe McNally.

Omvägen till gammelskogen vid Ryfors utanför Mullsjö kändes inte tung. Det blev ett återbesök från december som jag hade sett fram emot länge. Äntligen blev det av!

Där tog jag intryck av vinterns kamp för överlevnad. Snöfyllda träd. Bara träd. Knäckta träd. Träd som fortfarande bar sin tunga börda. Tjoff tjoff! Våren är långsamt väg!

Vintern förtvinar

Glashalt

Våren tittar fram

Gjorde ett besök hos tandläkaren häromdagen. Lite katigt känns det att kunna säga att det nu varit hålfritt för 32:a året i rad. Ville bara säga det ;)

Den gamle snömannen har också hålfritt men han behöver nog tandställning. Ett annat alternativ är att vänta på våren…

Iständer

I naturen är det svårt att känna sig ensam. Undantagen är få, som under extrema snöstormar i fjällen eller intensiva åskoväder på öppna slätter. Därför känns det lite speciellt att kunna lägga ut den här ”natur”bilden.

Det kanske är det disiga uttrycket, den diffusa konturen som skapar distans? Vad tycker ni?

Ensamhet 1

Bilden är förresten den tredje hyllningen till en fotograf eller regissör här på bloggen. Denna gången är det Susan Burnstine som är förebild. Tidigare hyllningar gick till Alfred Hitchcock (”Welcome to my nightmare”) och Ansel Adams (”tolkningsföreträde”).

Om framtiden vet vi inget. Men vi kan hitta trygghet både i förändringen i sig och i förutsägbarhet.

Var hittar du din?

Ovisshet

äter den upp. Bäckspöket. I fasornas träsk, i ångorna av skräcken nosar den upp sina offer i de grunda vattnen. Men den dödar inte direkt. Blotta närvaron gör att offren tvekar, gör misstag och till slut förlikar sig med sitt öde: Att sväljas hel av sin baneman.

Men Bäckspöket ingår inte i något kretslopp. Den är en parasit som endast ser till sitt eget bästa. Ibland sår den ett frö i främlingar som sedan växer och får eget liv. Den behöver bara höra sitt eget namn så växer den, får styrka av att finnas till, både i fantasin och i verkligheten.

Bäckspöket


Falköpings central måndag förmiddag.

Uppgivet

Killens ”barhäng” vid SJ-disken var obetalbar.

Gillar ”medhållet” han får av andra blickar som letar sig mot den för tillfället tomma kundtjänsten…

Kontakt

Fascineras också av kvinnan som i sin egen lilla värld med mobilen tog sig igenom folkhavet i vänthallen.

En affisch gav ett intressant filter till bilden och blev en naturlig inramning.

Mer dokumentära bilder av kaoset hittar ni i Skaraborgs Allehanda, tisdag.

Återigen blir det bilder här på bloggen med ”människans skapelse och naturens kraft” som möts. Ni får vara kritiska – så klart. Tycker ni att bilderna förmedlar något?

Själv fick jag igång lite filosofiska tankar. Inte alltid är väl människans skapelse ond och kall… och inte är väl naturens obändliga kraft alltid god?

Det är nog hög tid att vi slutar polarisera världsfenomen i denna tvådimensionella återvändsgränd. Ett mer pragmatiskt synsätt, vad som fungerar – och vad som inte gör det, är på sin plats. Eller hur?

night vision1

night vision2

En annan tid – ett annat liv. Förr i tiden kunde man ringa rikssamtal från telefonhytter utsmyckade med snickar- och smidesglädje. Strategiskt utplacerade stod de lite här och var.

Nu verkar de mest kitsch… och exotiska eftersom de har börjat bli utrotningshotade. Försökte fånga kontrasten mellan dåtid och nutid (trafiken utanför). Svartvitt fångade känslan bäst.

telefonkiosk1

telefonkiosk 2

En annan tid – ett annat liv betyder också att man kommunicerade på annat sätt. Innan ni ser nästa bild ska ni ha med er att det varken handlar om ett ogenomtänkt sms eller hastigt sprayat klotter. Någon har bemödat sig att rista in det enkla budskapet. Övertygad om dess förträfflighet, välbevarat till eftervärlden och uppenbarligen inte särskilt rädd att bli upptäckt i skapandeprocessen. Undrar vem E är!

sexbudskap

Ikväll hamnade jag mitt i en nyinspelning av Hitchcock’s fåglarna i Skövde, på väg hem från jobbet.  Kunde inte slita mig från platsen förrän fingrarna höll på att bli istappar. 

Synd att ni inte kan höra kajornas skrik på bilderna! Det bidrog mycket till mystiken. Me like! 

Fåglarna1

 

Fåglarna2

 

Titeln ”Welcome to my nigthmare” är inspirerad av en tidig Alice Cooper, by the way!

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 1 055 andra följare