Ikväll satt jag och väntade vid rävstället där två ungar lekte förra sommaren. En av dem syntes till så sent som igår när jag var på genomresa med H. Punktlig var han, sprang utmed vägen klockan 21.40, precis som tidigare. Vilken upplevelse!

Men, typiskt, någon räv kom dock inte fram ikväll… däremot gjorde en morkulla flera girar i månens sken. En tät, nästan trolsk känsla i skogsbrynet infann sig av det gälla skriket. Samtidigt uppfriskande med doften av ung björkskogen på kalhygget.

Skogen har mycket att berätta och mer och mer upplever jag genom linsen :)

Annonser